SPF och PRO kan spela en stor roll för att motverka depression och psykisk ohälsa hos äldre. Det framhöll regeringens äldresamordnare Eva Nilsson-Bågenholm på en stor konferens i Stockholm om äldres depressioner.
Allt mer ljus kastas nu på det växande problemet med äldres depressioner. Medvetenheten växer om att risken ökar påtagligt omkring pensionsåldern.
Faktum är att 12-15 procent över 65 år är drabbade av en depressionssjukdom. Motsvarande för hela befolkningen är 4-10 procent, uppger Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som under rubriken ”Även äldre har ont i själen” arbetar med att samla och sprida kunskap.
Konferensen i Stockholm igår tisdag ordnades av SKL, Karolinska Institutet och Folksam-KPA. I den avslutande paneldebatten ställdes frågan hur kunskap och medvetenhet om det ibland tabubelagda ämnet psykisk ohälsa hos äldres ska kunna lyftas och nå ut brett i samhället.
Eva Nilsson-Bågenholm framhöll SPF och PRO som mycket viktiga aktörer i arbetet mot felmedicinering.
– SPF och PRO är i Koll på läkemedel ute och pratar om olämplig läkemedelsanvändning. De gör ett fantastiskt jobb. De kan definitivt vara en resurs i många olika sammanhang, också när det gäller äldres psykiska hälsa.
– Jag vill verkligen slå ett slag för att man kan använda dem som påtryckargrupper, sa Eva Nilsson Bågenholm, som också hänvisade till organisationernas arbete med Passion för livet som en möjlig arena för att sprida kunskap.
Karin Sparring Björkstén, överläkare vid Psykiatri Södra Stockholm pekade på positiva möjligheter med att äldrepsykiatri ska bli en ny läkarspecialitet. Behovet av en attitydförändring är mycket angelägen, menar hon.
– Jag har när det gäller Stockholm en väldigt stark känsla av att Stockholmspsykiatrin har valt bort de äldre. Ett skäl till det är att vi har haft en stark och framgångsrik geriatrik som har tagit ansvar för framför allt demenssjukdomarna, men den allmänna äldrepsykiatrin med depressioner som ändå är en av våra största folksjukdomar har inte fått komma fram.
I dagsläget har, som veteranen.se tidigare rapporterat, endast nio av landets landsting äldrepsykiatrisk specialistverksamhet.
– Det stimulerar väldigt mycket i opinionsbildning och påtryckningsarbete att man har en specialitet att peka på. Universiteten får tillsätta lektorat och professurer i äldrepsykiatri, sa Karin Sparring Björkstén.
– Då kan man säga att nu finns det en specialitet som heter äldrepsykiatri och då kan man kräva att varje landsting med självaktning har också en äldre-psykiatrisk verksamhet.
Just nu arbetar SKL och Bättre liv för sjuka äldre med att utbilda instruktörer som sedan kan ge så kallade första hjälpen-kurser i hur man upptäcker symtom på depression och psykisk ohälsa hos äldre. Det finns i dagsläget instruktörer i samtliga landsting utom ett.
Panelen (se deltagarna här ovan) var överens om att den ökade upptäckten av utsatta äldre som blir följden av arbetet kan leda till att primärvården framöver kommer att behöva planera och förstärka för att möta de nya behoven.
Forskaren Marie Åsberg frågade vem som ska ta ansvaret för alla de äldre som framöver kommer att söka upp sin husläkare och vårdcentral om dessa säger att man inte orkar med den nya uppgiften.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Kraftsamling
Konferensen hade rubriken ”Att förebygga depression hos äldre – en angelägenhet för alla”.
I panelen ingick en lång rad forskare och experter:
Forskarna Åke Nygren (senior professor, Karolinska institutet) och Marie Åsberg som visat att depression hos äldre ökar risken för tidig död och invaliditet i kroppslig ohälsa som hjärtinfarkt, stroke och benbrott liksom risken för självmord.
Tom Grape (primärvårdsläkare och psykiater, Tiohundra), Karin Sparring Björkstén (överläkare, Psykiatri Södra Stockholm), Håkan Wingren från (H)järnkoll, Eva Nilsson Bågenholm (regeringens äldresamordnare), Birgitta Rydberg (sjukvårdslandstingsråd, Stockholms läns landsting), Folksams välfärdsanalytiker Håkan Svärdman och SKLs moderator Susanne Rolfner Suvanto.
