Den så kallade Caremaskandalen öppnade en ny värld. Plötsligt visste alla vad riskkapitalbolag var.
När Caremaskandalen exploderade i oktober 2011 visste få svenskar att vårdbolagskedjan Carema ägdes av ett riskkapitalbolag. Inom loppet av några månader hade tusentals tidningsartiklar skrivits om Koppargården, Carema och riskkapitalbolag. För många öppnades en ny värld. Hemliga bonusprogram avslöjades. Miljoner kronor som skulle ha gått till utbildning blev till vinst och vakanta tjänster tillsattes inte. Den ena Caremachefen efter den andra avgick.
Men kritiken har inte stått oemotsagd. När tidningen Dagens Samhälle och ekonomijournalisten Cecilia Stenshamn börjar granska skandalen inser de att det funnits en konflikt mellan sjuksköterskorna på Koppargården och läkaren från det privata företaget Trygg Hälsa. Kommunikationen hade brutit samman och det orsakade en rad informationsmissar. Och kissblöjorna var inget annat än en tidningsanka. Blöjor vägdes långt innan Caremaskandalen kom i dagen och är en vedertagen metod för anpassning av inkontinensskydd.
Viktig diskussion
De stora riskkapitalbolagen har fått arbeta relativt ostört sedan 90-talet. De har flyttat fram sina positioner inom skola, vård och äldreomsorg. Och just äldreomsorg och sjukvård är den ultimata investeringen för riskkapitalbolagen. Verksamheten är skattefinansierad och här finns en stadig tillväxt, de demografiska kurvorna visar att behovet av äldreomsorg och sjukvård kommer att öka kraftigt de närmaste decennierna.
Joacim Tåg är nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning och forskar kring riskkapitalbolag. Han menar att de fyller en viktig funktion i samhället. Generellt sett är de skickliga på att höja produktiviteten i företag så att skattebetalarna får ut mer av varje satsad krona, säger han.
– Samtidigt är det viktigt att vi för en diskussion om vinster ska få förekomma i välfärden. Ägarformen är mindre intressant, säger han.
Text och research Peter Söderlund.
Research: Åsa Ohlsson