Två tredjedelar av tillfrågade anser kontanter vara en mänsklig rättighet, samtidigt säger de att de själva inte använder dem. Forskaren Niklas Arvidsson spår att kontanterna i Sverige kan ha 30 år kvar att leva.
Mängden kontanter i omlopp sjunker snabbt. På bara ett år har summan sjunkit från 94 miljarder till 85 miljarder kronor. Utvecklingen beror till en del på konsumenterna själva, men snabbas sannolikt på av faktorer som det pågående sedelbytet och det faktum att det blivit krångligare att använda kontanter. Det är även en demografisk utveckling som pågår.
– Unga kan idag få kort från cirka 13 års ålder. De använder inte kontanter, och har inte blivit inlärda på kontanter, säger Niklas Arvidsson. Han är doktor i ekonomi, universitetslektor och docent vid KTH och forskar om betalsystem.
Yttre händelser spelar också roll. När värdetransportföretaget Panaxia, som tog hand om butikernas dagskassor, anklagades för ekonomisk brottslighet och sattes i konkurs 2012 avslöjades brister i regelverket. Följden blev att handeln ställde sig mer avvaktande till kontanter, menar Niklas Arvidsson.
Telia har öppnat en butik i Stockholm som bara tar kort, företaget Kungssängen och Abba-muséet är andra exempel.
Men hur kan banker sluta att hantera kontanter? Är inte det bankernas jobb?
Bankerna är privata företag och gör det som skapar högst vinster. Enligt Niklas Arvidsson har bankernas kontanthantering till stor del fungerat som lockbete. När alla gick in på banken och betalade räkningar och fick hjälp med ärenden knöts de samtidigt till banken som kunder. Bankgiro, bankomater och banktjänster på internet fick kunderna att sluta besöka kontoren. Därför har man fått hitta andra sätt att knyta till sig kunder, som personlig rådgivning.
När kontanterna inte längre funkar som lockbete blir hanteringen, i bankens ögon, bara en kostnad. Bankerna har helt enkelt inte behov av kontanterna länger.
Men kontanter är ju lagligt betalningsmedel i Sverige? Kan inte Riksbanken sätta ner foten?
I andra länder har man regler som säger att butiker måste acceptera kontanter. I Frankrike tillåts inte kontanter vid summor över 3000 Euro, men i gengäld måste alla acceptera kontanter vid lägre köp än så. Även i Estland och Tjeckien har man rätt att betala med kontanter, så länge inte summan är för hög.
I Sverige har man ingen övre gräns för kontantköp, men inte heller någon regel som säger att butiker måste acceptera kontanter. Riksbanken har låtit marknadskrafterna avgöra vilka betalningsmetoder som används. Det krav som ställs är att betaltjänsterna ska vara trygga, säkra och effektiva. Kontanter finns egentligen så länge konsumenter och handel vill ha dem.
Av tradition är Sverige ett föregångsland. Checkhäften försvann till exempel härifrån för åratal sedan, men används fortfarande flitigt i till exempel USA. Men svenskarna gillar sina kontanter. Och även om Sverige ligger mycket långt fram jämfört med andra länder så dröjer det innan kontanterna försvinner. Mobilbetalningar har inte alls slagit igenom så fort som bankerna hade hoppats. Och innan tillräckligt många använder en tjänst kan banken inte ta betalt för den.
Vad tror du om kontanternas framtid?
– Nu inför vi nya kontanter. De gamla levde ungefär i trettio år. Lever de nya sedlarna lika länge kommer vi att ha kontanter minst till 2045. En tid innan, kring 2030, tror jag att man kommer till en politisk beslutspunkt där man skulle kunna besluta att vi upphör med kontanter. Det förutsätter dock att vi har den svenska kronan kvar och inte Euro, så att vi fortfarande äger frågan, säger Niklas Arvidsson.
– Den totala användningen kommer förmodligen att gå ner ganska snabbt. Men vad som helst kan hända. Skulle någonting kritiskt, i stil med Panaxia-affären inträffa, som att betallösningar blir hackade eller någonting går fel med de nya tjänsterna, då skulle folk kunna gå tillbaka till kontanter. Då skulle processen kunna ändras till att gå mycket långsammare.
Hur kommer vi att betala i framtiden?
Vi kommer att betala via mobilen. Det kan vara som en kortbetalning, fast utan själva plastkortet. Det kan också vara som en ”Swish-tjänst”, där man med mobilen överför pengar mellan två olika konton. Kontantkort som laddas med pengar kan bli vanligare, men bara för vissa typer av betalningar.
Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se
Niklas Arvidsson i Veteranen nr 3, 2014:
”I en demokrati som är socialt medveten måste det finnas möjligheter för alla. I princip skulle du inte kunna överleva om du inte kan genomföra en legal betalning.”
I nästa nummer av Veteranen kan du läsa mer om hur den snabba digitaliseringen av samhället och övergången från kontanter till kortbetalning drabbar svaga grupper.
