Kritiken mot kylda matlådor och bristande engagemang för äldres matvanor är massiv sedan SVT granskat frågan de senaste dagarna. Men äldre själva tar strid. I Falkenberg har Kommunala Pensionärsrådet bidragit till att vinna kampen.
En stor möjlighet att agera går via KPR, de kommunala pensionärsråden som finns i så gott som samtliga kommuner. Ett exempel är Falkenbergs kommun.
Vice ordförande i KPR är SPFs Siw Christensen. När kommunfullmäktige i maj tänkte besluta att spara fyra miljoner på matdistributionen blev hon upprörd och ledsen. Besparingen skulle bland annat ske genom att äldre inte längre skulle få varm mat varje dag utan kall mat några gånger i veckan.
– Det som gjorde oss äldre särskilt upprörda var att vi inte fått veta något i förväg om kommunens planer. Så får det inte gå till.
Siw Christensen, medlem i SPF Gunnarp-Krogsered, drog omedelbart i gång en lokal debatt, skrev insändare i Hallands Nyheter och krävde kommunen på besked:
”Hur vet man att de värmer sin mat och äter varje dag? Kan man garantera att de gamla får i sig maten i tillräcklig mängd? Hur smaklig är maten? Vad gör man då kunden är dement? Frågorna hopar sig och den stora frågan är: Har det skett någon utredning om detta? Har fullmäktige fått se underlaget för denna? Varför har vi i KPR i så fall inte fått ta del av den?”
Efter pensionärernas kritik tillsatte kommunen en utredning. Siw Christensen fick representera alla fem pensionärsorganisationerna.
– Vi lyckades till slut banta besparingarna från fyra till två miljoner. Kompromissen blev att bistånd kommer att krävas för att få mattjänsten. Hittills har alla som fyllt 75 år kunnat få matdistributionen som servicetjänst.
Siw Christensen är nöjd med beslutet eftersom det har kopplats till en möjlighet att välja inte bara utförare utan också innehåll:
• Gå till någon av kommunens dagcentraler och äta tillsammans med andra
• Beställa hem kyld mat en gång i veckan med eller utan efterrätt
• Beställa hem varm mat dagligen med eller utan efterrätt
Pensionärer med stora omvårdnadsbehov eller låga inkomster kompenseras för högre avgifter genom högkostnadsskydd och förbehållsbelopp, försäkrar Falkenbergs kommun i en informationsbroschyr.
Ola Nilsson är folkhälsoansvarig på SPF. I ett brev till SPFs alla ledamöter i KPR skriver han att ”bättre mat och mer trivsel kring måltiden för landets äldre skulle kunna innebära besparingar för samhället”.
Dålig mathållning leder till undernäring som orsakar förvirring, fallolyckor och ibland sjukhusinläggningar.
– Mycket kan vi själva göra i våra kommuner genom att se över hur det ser ut med maten inom äldreomsorgen och lyfta frågan i pensionärsråden.
SPFs ordförande Karl Erik Olsson har i den pågående debatten betonat att frågan om äldres mat är mycket viktig inom SPF, och att dagens ordning inte är tillfredsställande.
– Missnöjet handlar framförallt om att maten inte är så smakrik och att den ser tråkigt ut när den är lagad långt bort och sedan blir uppvärmd. Det andra är att den blir äten i ensamhet. Måltiden ska ju vara en positiv händelse och den känslan tar man inte alltid vara på, säger Karl Erik Olsson till SVT.
Karl Erik Olsson vill lyfta det goda alternativet. Exempelvis har flera kommuner prövat att hemtjänstpersonalen, istället för att bara leverera en matlåda, kommer hem till den gamla och lagar mat.
– När någon sätter på spisen och det luktar matos och det finns sällskap under måltiden så äter de äldre mer. Det kanske funkar bättre än att sitta och räkna på näringsinnehållet, du kan ju sätta ihop hur bra mat som helst men om den inte blir uppäten spelar det ju ingen roll, säger Karl Erik Olsson.
På frågan om kommunerna har råd att låta hemstjänstpersonal äta med äldre svarar Karl Erik Olsson att det är en svår fråga.
– Man kanske kan organisera mer på frivillig väg så att fler gamla kan gå någonstans för att äta i gemenskap.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Stora brister
• 129 kommuner erbjuder enbart matlåda som måltid inom hemtjänsten. Det motsvarar 6 av 10 kommuner.
• Var fjärde kommun som svarat på enkäten näringsberäknar inte den mat som serveras inom hemtjänsten. Det kan jämföras med skolmaten – där är det en av tio kommuner som inte näringsberäknar maten.
• Mer än hälften av kommunerna har inget system för att kontrollera hur mycket av portionerna som brukarna inom hemtjänsten äter upp.
Källa: SVT
