Två olika utredningar pågår om hur bromsen i pensionssystemet kan förändras. Det säger företrädare för den mäktiga Pensionsgruppen till DN.
Flera politiker i Pensionsgruppen med regeringspartierna och Socialdemokraterna är tydliga med att man inte vill avhända sig bromsen som redskap för att hålla pensionssystemet i ekonomisk balans. Men man är tydliga med att den kan komma att modifieras.
En sådan förändring skulle ligga i linje med vad finansminister Anders Borg (M) i september har sagt i samtal med ledarna för pensionärsorganisationerna. Då uttryckte Borg att han vill se ett pensionssystem med en teknisk lösning som förhindrar kraftiga svängningar.
– Borg sa att man behöver kanske göra något åt bromsen så att den inte går under noll, säger Karl Erik Olsson till veteranen.se.
Det som politikerna i Pensionsgruppen ska studera är hur den så kallade volatiliteten, eller slagigheten, ska undvikas.
Det man vill komma åt är dagens kraftiga svängningar i pensionernas utveckling med en höjning ena året och en kraftig sänkning året därpå.
SPFs ordförande Karl Erik Olsson kommenterar till DN:
– När vi kom med vår första rapport 2011 med ett ställningstagande att vi måste avskaffa bromsen sa alla att det var omöjligt. Nu träffar vi politiker som tycks inse att något måste göras. Det är en ganska stor framgång för oss.
Men SPFs grundinställning är att bromsen helt ska tas bort.
– Vi kan inte acceptera en broms som slår mot pensionärerna och som till och med innebär en sänkning av pensionen för dem som ligger under fattigdomsgränsen, säger Karl Erik Olsson till DN.
Det uttalandet skulle kunna tolkas som möjliga spår i ett fortsatt samtal om bromsen.
1) Att bromsen finns kvar men i praktiken görs överflödig genom att pensionssystemet förstärks med pengar.
2) Att bromsen finns kvar till viss del, men att de sämst ställda pensionerna skyddas från den.
Spår 1 – att pensionssystemet förstärks finansiellt – kan enkelt förverkligas genom att Premiepensionssystemet helt eller delvis uppgår i inkomstpensionssystemet, anser SPF och de övriga rikstäckande pensionärsorganisationerna, alltså ungefär 800 000 organiserade pensionärer.
Denna uppfattning har Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven och Pensionsgruppens S-ledamot Tomas Eneroth också uttalat stöd för.
Kristdemokraternas ledamot i Pensionsgruppen, Lars Gustafsson säger till DN att ”det finns stora möjligheter att vi kan hitta en ramöverenskommelse” i bland annat PPM-frågan före valet.
Återstår därmed att se vilket tryck pensionärsorganisationerna lyckas sätta på politikerna i Pensionsgruppen under valåret, och vilket resultat det kan leda till. Frågan om bromsens funktionssätt är i alla händelser uppe på bordet.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Bromsen
Om pensionssystemets skulder överstiger tillgångarna slår bromsen i.
Följden blir att inkomstpensionerna till pensionärerna sänks.
Följden blir också att pensionsrätterna till löntagarna sänks.
Ett annat namn på bromsen är den ”automatiska balanseringen”.
