Vintern närmar sig och med den årets influensa. Personer över 65 år rekommenderas att vaccinera sig. Överläkare Lars Rombo ger svar på våra frågor kring vaccin.
1 Vilken typ av influensa kommer i vinter? Vilka olika influensor skyddar det aktuella vaccinet mot?
Varje år kommer nya stammar av influensavirus och därför behöver du vaccinera dig på nytt inför varje säsong. Vaccinet för säsongen 2013/2014 skyddar mot tre influensatyper:
A(H1N1), även kallad svininfluensa eller den nya influensan. Den orsakas av en virusvariant som de flesta av oss saknade motståndskraft mot innan den drabbade världen som en pandemi 2009. Symtomen på svininfluensa är i stort sett desamma som vid vanlig influensa, det vill säga feber, hosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk och trötthet. Viruset har kommit tillbaka varje år efter 2009 och kommer sannolikt tillbaka även denna säsong. Om du tidigare har vaccinerat dig mot svininfluensa får du genom årets vaccin en förstärkning av det skyddet.
A(H3N2) är en variant av Hongkonginfluensan som orsakade en pandemi med många sjuka i slutet av 60-talet. Liknande virus har återkommit flera gånger sedan dess, men eftersom virus hela tiden förändras och det är länge sedan det var en större spridning i Sverige, har vi ett dåligt skydd mot sjukdomen. Äldre och personer med kroniska sjukdomar löper störst risk att bli svårt sjuka.
Influensa B. Olika varianter av influensa B-virus cirkulerar i Sverige de flesta år vilket gör att vi har ett relativt gott skydd mot sjukdomen. Influensa B-virus ger i allmänhet mindre allvarliga symtom än influensa A-virus.
2 Vilka bör vaccinera sig mot influensa?
Människor över 65 år och vissa medicinska riskgrupper, till exempel de som lider av hjärtsvikt, KOL eller svår astma, överviktiga – de rekommenderas att vaccinera sig varje år. De är känsligare och kan få lunginflammation som en komplikation av influensan.
3 När kan man vaccinera sig?
Pensionärer brukar få besked i brevlådan, men man kan även höra med sin vårdcentral eller med vaccinationsmottagningar. Influensan kan starta när som helst från oktober till februari. Skulle det komma ett överraskande svårt utbrott får vi information via Smittskyddsinstitutet och media. Det går även att vaccinera sig under pågående influensaepidemi, men då finns risken att man blir sjuk innan vaccinet verkar. Det tar en till två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet, och effekten varar upp till sex månader.
3 Kan det vara farligt att vaccinera sig?
Många får lite rodnad och svullnad vid injektionsstället. Det kan kännas obehagligt men är inte farligt. En del avstår från att vaccinera sig därför att de tycker att de blivit sjuka av sprutan, eller därför att de hört att någon annan blivit sjuk. Ofta är det inte vaccinet man reagerat på. Det kan vara så att man fått någon annan sjukdom ungefär samtidigt. Man vaccinerar ju under en tid då en hel del andra infektioner brukar cirkulera.
5 Ingår den vaccintyp som gett narkolepsi hos barn?
Nej, en annan typ av hjälpämne ingår i den spruta som ges nu. Där har man inte sett några sådana biverkningar. Så varken barn, vuxna eller pensionärer behöver vara oroliga för att ta sin influensaspruta i höst. Pandemrix, som gavs mot svininfluensan 2009 anses ha orsakat narkolepsi hos ett fåtal barn och ungdomar. Man tror att det var hjälpämnet i just det vaccinet – plus någon annan faktor som man inte känner till än – som gjorde att så pass många barn drabbades.
6 Kan man vara säker på att inte få säsongsinfluensa om man vaccinerar sig?
Nej. Man brukar räkna med att skyddseffekten är ungefär 80 procent om man är ung och har ett normalt immunsystem. Hos äldre är skyddseffekten högst 50 procent. Det betyder att hälften eller fler av de äldre kan bli sjuka i säsongsinfluensa trots att de vaccineras, men tack vare vaccinet blir sjukdomen lindrigare. Studier har visat att äldre får bättre skyddseffekt om de vaccinerar sig varje år än om de bara vaccinerar sig sporadiskt.
7 Blir alla som smittas av influensavirus sjuka?
Det finns faktiskt de som aldrig drabbats av influensa, fastän de utsatts för smitta. Man kan se vid provtagning att de har haft viruset i kroppen, men de blir inte sjuka. Det har med generna att göra, kanske också med andra faktorer. Detta är mycket intressant, och kommer säkert att bli föremål för forskarnas intresse. De kan smitta trots att de inte är sjuka, men risken är mindre. Smittsamhet beror på hur mycket virus man har i kroppen, ju mindre sjuk man är, desto mindre virus har man.
8 Hur kan man skydda sig – hjälper munskydd och handsprit?
Eftersom i stort sett vem som helst kan vara smittsam, och virus smittar mycket lätt, är det svårt att undvika influensasmitta. Att tvätta händerna med tvål, ofta och noggrant, eventuellt med handsprit som komplement, kan minska risken att smittas. Man bör försöka låta bli att röra vid ögon, näsa och mun eftersom influensavirus kan ha fastnat på ett föremål som man tar i.
9 Finns det någon behandling mot influensa?
Det finns bromsmediciner mot influensa, Relenza och Tamiflu. Relenza är ett pulver som man inhalerar, och Tamiflu finns som kapslar och lösning. Medicinerna förkortar influensasjukdomen med i genomsnitt 1,5 dagar, om de tas inom 48 timmar efter det att man insjuknat. Ju tidigare man börjar medicineringen, desto bättre. Vinsten med behandling är alltså inte så stor för den som i övrigt är frisk, men rekommenderas till riskgrupperna.
10 En ny influensa har upptäckts i Kina nyligen. Behöver vi vara oroliga för en pandemi?
Myndigheterna i Kina fortsätter att utreda och vidta åtgärder för att hindra att fler smittas av den nya influensan H7N9. Man fortsätter att leta efter ursprunget till viruset, och de ursprungliga misstankarna om att det kommer från fåglar har stärkts av att man hittat H7N9 i flera olika sorters fåglar vid fågelmarknader som finns i området.
Fotnot: Lars Rombo är professor i infektionssjukdomar på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Här kan du få aktuell information om influensa: www.smittskyddsinstitutet.se
Text: Susanna Hauffman
Illustration: Annsofi Marminge
