Fyra nyanser av trygghet i äldrevården och omsorgen avhandlades under SPFs andra seminarium i Almedalen på måndagen.
Efter det intensiva och fullsatta seminariet om våld mot äldre vidtog en välbehövlig paus, där SPF bjöd på smoothies och sockerbullar.
Detta till trots halverades antalet besökare när rubriken nu ändrades till ”Vad är trygghet och hur ska den finansieras?”.
Först ut var läkaren Lars Textorius från försäkringsbolaget If, samarbetspartner med SPF.
Han talade om den allt större klyfta mellan behov och efterfrågan av vård och omsorg å ena sidan och tillgängliga resurser å den andra.
– Man kan tala om två storheter i vården. Dels medicinsk kvalitet som ofta kan mätas och dels bekvämlighet i form av mjuka faktorer som exempelvis bemötande. Sverige ligger i global framkant när det gäller vårdkvalitet men kritiken är stor när det gäller bristande bekvämlighet, inte minst i form av vårdköer.
Lars Textorius, som framträdde i egenskap av verksamhetschef för försäkringsbolagets inriktning mot vård och försäkringar som affärsidé, konstaterade att
sjukvårdsförsäkringar idag inte längre är en särskilt kontroversiell produkt.
– All vård köps – antingen köper samhället, eller så gör man det själv som individ eller via försäkringsbolag.
– För samhällets vårderbjudande finns två vägar att välja på, menade Lars Textorius. När det gäller frågan om finansieringen framåt i tiden handlar det antingen om att erbjuda enklare operationer än vad som är möjligt att ge eller att försämra när det gäller bekvämligheten.
Receptet för att möta denna krassa verklighet är enligt If att öppna för fler finansieringsmöjligheter, exempelvis via försäkringar.
– Enligt undersökningar vi har gjort anser 63 procent av dagens seniorer att en sådan utveckling blir nödvändig i framtiden.
Olika försäkringssystem var därmed Ifs svar på seminariets fråga om hur äldre ska kunna känna ökad trygghet: förutsägbarheten när det gäller tillgång till vård och omsorg måste öka, och med den demografiska verklighet vi står inför kan samhället inte bära hela lasset.
SPFs seminarium gav flera svar på frågan om trygghet, men från andra synvinklar.
SPFs sakkunniga Gösta Bucht talade bland annat om behovet av att äldrevården bättre
använder den kunskap om god vård och omsorg som finns.
– Vad är särskilt boende idag? Här finns mycket att göra! Nästan alla kommuner beskriver rikligt på sina hemsidor vad man har att erbjuda sina friska äldre,
men när det gäller de allra sjukaste finns bara några få rader, sa Gösta Bucht, SPFs sakkunnige i geriatrik.
– Vi har undersökt detta noga. Här ligger Sverige på Bosnien-Hercegovinas nivå efter inbördeskriget. Det måste finnas aktivitet, rehabilitering och kunnigare personal på våra särskilda boenden. Kvalitet skulle dessutom göra det hela billigare.
Margareta Grafström efterlyste också mer kunskap på våra korttidsboenden och särskilda boenden. Trygghet är att få vara människa med integritet hela livet, och att när slutet nalkas få en professionell vård.
– Ett exempel är våra korttidsboenden. De bör utvecklas på en rad områden, från att möjliggöra närhet och förtrolighet mellan sjuk och anhörig till att den palliativa delen av vården blir värd namnet. Det är bråttom, jag är otålig.
Ejja Häman Aktell från SKL (Sveriges kommuner och landsting) deltog också i panelen. Som en av de huvudansvariga för den nationella jättesatsningen på de svårast sjuka äldre försvarade hon betydelsen av att kunna mäta vården och omsorgen som nu görs inom projektets ram.
På moderatorn Gabriella Ahlströms fråga, inspirerad av invändningar från SPFs sakkunniga, om mätandet sker på bekostnad av mjukare och mer svårfångade värden, svarade Ajja Häman Aktell att viss risk finns, men att det vore fel väg att gå att ställa dessa båda mot varandra.
Panelen enades i att en nyckel till framgång för en tryggare vård och omsorg ligger i att ökad kunskap och medvetenhet om de mjuka värdena är en lika central uppgift att utveckla som att nå bra resultat i den del av vården som kan mätas i siffror.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
